Okategoriserade

Kärlek bland eld och is

By 25 augusti, 2019 augusti 27th, 2019 No Comments

Inifrån kulturhuset Harpa.
Foto: Larrie Griffis

Det var kärlek vid första ögonkastet!

Vi anlände den sista vibrerande dagen av Reykjavik-PRIDE. Idag, en vecka senare hänger de regnbågsfärgade dekorationerna ännu kvar. Fjällräven hade arrangerat ett helt skyltfönster med ryggsäckar som en regnbågsflagga och en hel paradgata hade målats som en gigantisk, utsträckt flagga i de typiska färgerna. I vartenda gatuhörn, korvkiosk, pub och tingel tangel-affär hade de arrangemang i regnbågens alla färger. Det visade sig att detta är årets största fest, och fest är något man inte tar lätt här på på Island. Om det är något de kan så är det att festa. Men bara på lördagarna. Detta fick vi veta genom att se föreställningen How to become Icelandic in 60 minutes!“. Enmansshowen visades i deras, minst sagt spektakulära, konsert- och konferenscenter Harpa. Både interiören som exteriören måste helt enkelt upplevas på plats. Det är fantastiskt hus. Där såg vi även den gästande turnén  “It’s Jester Joke” med Bianca del Rio, vinnare av RuPauls drag race, säsong 6. Det allra första vi gjorde i huset var att uppleva visningen “Iceland in a box” , där projektioner fanns överallt, i taket och på alla fyra väggarna Det kändes som att man själv gled genom landskapet. Något vi själva skulle komma att göra helt snart.

Nordens Hus i Reykjavik.
FOTO: Elin Sundell

Ett annat hus vi blev varm emottagna i var Nordens hus vilket designats av Alvar Aalto, 1968. Det var som en uppleva en respektfull fläkt av Finland mitt i hjärtat av Island. Deras nya direktör, finländska Sabina Westerholm tog emot och visade runt oss i den så typiska Aalto-byggnaden. Själva huset innefattade två bibliotek, ett för vuxna och ett i ett specifikt barnkulturrum. Westerholm berättade att hon hamnade att flytta till Island då hennes tidigare arbetsplats, föreningen Pro Artibus, hade en isländskt konstprojekt. Efter att hon, för projektet, hamnade att  besökta Island var hon fast och sökte helt sonika jobbet som direktör.
De flesta som arbetar i huset talar någon form av skandinaviskt språk och den Nordiska närheten är påtaglig. Vi talade vidare om hur Westerholm ser på arbetet och framtiden i Nordens hus och hon berättade att hon har som ambition att ännu mer samla och konkretisera alla verksamheterna. Hon avser fokusera ännu mer på barnkultur och strävar efter att skapa övergripande verksamhet med samerna som är en viktig och i vissa sammanhang bortglömd minoritet i tre av de nordiska länderna. Nordiska rådet har Reykjavik som kulturhuvudstad och det märks. Deras riktlinjer är barn och unga, hållbarhet och jämställdhet.

Efter ett informativt och viktigt möte var det dags att ta Island med storm. Nu var det dags för naturupplevelser. Och vilka upplevelser det var. Det var dags att åka runt på Den Gyllene Cirkeln. Första stoppet på rundturen var Þingvellir (Tingvall) som mellan år 930 och 1798 var mötesplatsen för Islands parlament, Alltinget. År 1930 grundades nationalparken för att bevara det som fanns kvar från den tiden. Vi fortsatte till dalen Haukaladur, ett geotermiskt aktivt område där de två gejsrarna Strokkur och Geysir. Strokkur får utbrott ungefär var 4–8 minut vars vattenkaskader når en höjd mellan 15-40 meter. Sist ut på turen var Gullfoss som är det största vattenfallet på Island. Det faller i två etapper, först 11 och sedan 21 meter, ner i en 30 meter djup, 20 meter bred och 2,5 kilometer lång spricka. Vilken dag. Vi somnade förnöjt på ett vandrarhem för att nästa dag kunna ta en tidig färja ner till Västmannaöarna. Där spenderade vi en dag med att hajka runt på den vackra och mycket blåsiga ön, leta efter Lunnefåglar och hann med ett besök i vulkanmuseet Eldheimar. På vägen hem stannade vi till vid  Flúðir, The Secret Lagoon . Känslan när man sakta sänker ner sig i det heta vattnet är otrolig.

Tar man en tur åt väster kommer man så småningom till Snæfellsnes nationalpark. En sak är säkert, ingeting på Island är Meh! Naturen, klippformationerna, lavafälten, de höga, gröna bergen som gnistrar av snö från topparna gör att man vid varje stopp känner en näst intill hisnande känsla kombinerad med en enorm vördnad för Moder Natur och hennes skapelse. Berget Kirkjufell i den lilla byn Grundarfjörður på halvön Snæfellsnes  anses av många vara det allra vackraste på ön. Utan att ha sett ens en bråkdel av alla vackra berg så är det svårt att inte tänka att de har rätt i sina påståenden. Med vattenfallet Kirkjufellsfoss vid foten av berget är scenen som hämtat ur en saga.

OBS! Lika bra jag skriver det nu. Det här är en lång blogg för när det gäller Island är det nästan omöjligt att skriva kort. Håll ut!

Den här dagen avslutades med ett dopp i Hot River. För att ta sig till Hot River krävs en ordentlig hajk på steniga stigar, där du på en sida har hisnande stup, på andra sidan kokande lerpölar och överallt fritt gående får. Här och där hamnar man  mitt i stanken som påminner om ruttna ägg vilket kommer från svavelväte från de kokande källorna. Och skyddsanordningarna är inte som i Finland. Det finns bara ett litet rep vid knähöjd som indikerar att du är ett steg från att trampa snett och falla ner i en kokande dypöl eller vattenkälla. Men när man väl är framme är belöningen tusenfaldig. Reykjadalur, en dalsänka högt uppe i berget bjuder in till ett avslappnande dopp i floden som sakta rinner förbi. Och när man väl ligger i vattnet med en fullkomligt spektakulär omgivning vill man bara inte gå därifrån. Det som är bra med Island är att det alltid kommer en ny dag med nya saker att utforska och uppleva. Så vi torkade av oss och vandrade hela vägen tillbaka till bilen och åkte tillbaka hem till Reykjavik.

Det är nästan förbjudet att inte besöka The Blue Lagoon, även om det är näst ordentligt dyrt. På tal om dyrt. I princip allting är dyrt här. Sex tomater kostade 10 €, en öl det samma, ett litet paket ost hamnade på samma summa och så vidare. Dessutom är valutan 1300 Isländska kronor per 10 € vilket visade sig inte alltid var helt lätt att räkna ut när man samlade på sig i mataffären.
Men åter till Blå Lagunen. Det är vackert, det är massor med människor, det är härligt och välkomnande.  Och alla vi talat med som bor på ön har sagt precis det samma: “Strunta i att åka dig, gå till en vanlig simhall. Först köper ni en glass att ta mer er, sedan njuter ni av sällskapet som kan dimpa ner bredvid er i poolen. Efteråt köper ni en hot dog och då är livet som bäst.”

Det skall vi göra i morgon. Men nu är det dags att ge oss ut på stan.
Det är kväll.
Det är Islands kulturnatt.
Det är livet när det är som bäst.

Vi är här för Luckan och projektet “Barnens rätt på jorden här i Norden” vilket finansierats av Nordisk Kulturkontakt / NORDBUK.
Vill ni läsa mer om vad som hänt under projektets gång är det bara att klicka in på länk ett, länk två och länk tre.
Vi som är här är tre av Luckans kulturproducenter Anna, Elin och Larrie.

Larrie Griffis / kulturansvarig vid Luckan Helsingfors
[email protected]

#NORDBUK #NordiskKulturkontakt #island #Luckanhel